Ladda om för en ny vecka!

Jag tillsammans med en av "de allra bästa" :-)

Hur ser din ultimata omladdning inför en ny vecka ut?

Många har fredagen som sin favoritdag för att det är dagen före lördagen... Denna underliga logik har jag svårt att begripa: om lördagen är så bra att fredagen - bara på grund av sin närhet till lördagen - blir en favorit på grund av just det: borde inte lördagen vara veckans bästa dag då?

Hur som helst: lördag är nog min favoritdag eftersom jag är helt ledig, tar lång mysig frukost och sedan i bästa fall orkar vara vaken en stund på kvällen och inte däckar kl. 22 i soffan.

Den här lördagen hade vi några av våra bästa vänner hemma på middag och det blev sent och givande och roligt i en underbar mix - en underbar och alldeles perfekt lördag alltså!

Söndagen, idag, blev också en toppenomladdning inför stundande arbetsvecka, som sig bör. Vi var hembjudna på brunch till ytterligare andra av de vänner vi räknar som våra bästa och i fem timmar åt vi, drack Bloody Mary och njöt av varandras sällskap (att våra tre söner flög runt och rev stället, tänker vi bort...!).

Jag känner verkligen att det var en perfekt mjukstart på en ny vecka: att koppla av, inte bry sig om städ/disk/tvätt att lyssna och berätta och att argumentera och vädra åsikter. Jojo, alla vi fyra runt brunchbordet har åsikter, det är ett som är säkert.

(hmmm, nästa gång får jag försöka att komma ihåg att lyfta kvotering på dagordningen, så får vi se var det landar!!).

Hur ser din perfekta söndag och omladdning ut?

Tanken var god men.......

EU har lagt fram ett nytt förslag om obligatorisk mammaledighet i samband med förlossningen, både före och efter.

Tanken är att skydda kvinnor från att få sparken för att de är mammalediga och att utöka kvinnors rättigheter i de europeiska länder där man inte har samma rättigheter som vi har i Sverige.

Problemet är att detta kommer att ske på bekostnad av länder som nått längre, att det per automatik diskvalificerar pappans roll i det nyfödda barnets liv och troligen kommer att bidra till att arbetsgivarna blir än mer restriktiva till att anställa kvinnor i barnafödande ålder.

Mer om detta kan man läsa i Birgitta Ohlssons utmärkta krönika i Aftonbladet:
"Många kvinnor i EU väljer i dag bort barn helt och satsar på karriären eller så ger man upp den när barnen föds.
Effekterna syns i statistiken. EU har världens mest välutbildade hemmafruar. Samtidigt förgubbas och förgummas Europa. Unionens befolkning riskerar att bli en Jurassic Park om inte fler barn föds.
Tillgång till barnomsorg är avgörande om fler ska kunna kombinera familjeliv och yrkesliv. Jag anser inte att vi ska lagstifta om barnomsorg på EU-nivå. Men fler EU-länder måste inse sambandet mellan barnomsorg och ekonomisk tillväxt. "

Catia Hultqvist bloggar om detta i DN:

"Det här låter så efterblivet i dataåldern att jag inte riktigt kan tror att det är sant. Det här skulle ju t ex effektivt sätta p för alla svenska krönikörer och journalister som obehindrat levererar texter samma vecka de fött. Eller författare. Eller andra som har dator som arbetsredskap och kan jobba hemifrån"

En av mina favoritbloggar, Skriet från kärnfamiljen tar naturligtvis upp ämnet:

"Helt absurt. Okej om det formulerades som en rättighet. Men nu framställs det som en skyldighet. Jag kan förstå att man försöker stärka kvinnors rättigheter i länder som inte har någon föräldraförsäkring. Men det ska ju vara rättigheter! Inte skyldigheter. Och varför framställs det som att föräldraskap enbart handlar om mamman? Snacka om kontraproduktivt!"

Måste skratta lite!

Ja, jag skrattar lite gott åt/med Maria Wollin idag där hon frågar sig varför man skaffar barn om man inte orkar läsa för dem?

Skrattar gör jag förstås eftersom hon parodierar på den där frasen som fick vårt nätverk att flytta på sig och vara "bara för oss själva", nämligen frasen:

"Varför skaffa barn om man inte tänker vara med dem" (OBS! endast riktat till dem utan hängande könsorgan).

Mitt svar på den frågan var, liksom det ännu är, att jag skaffar barn för att skapa en ny individ, för att få vara en god förebild för en ny vuxen och - ja - jag tycker jag är en god förebild som satsar framåt, gör saker på dagarna som jag tycker är väldigt viktiga och som jag tror förändrar något i samhället.

Åter till det andra temat på Wollins blogg idag: högläsning. Det är en av de viktigaste saker du kan göra för ditt barn, för språk, intelligens, snabbtänkthet med mera. Det är en av de många saker jag i mitt yrke verkar för och just tycker är viktiga nog att satsa mina jobbtimmar på.
Självklart har jag läst högt för mina söner varje dag och gör så än.

Försök till tjänsteresa mitt i vargavintern

Igår var planen att åka med ett tåg 07.07 från Stockholm C till Örebro, för att genomföra ett kundbesök tillsammans med en lokal säljare, där jag skulle presentera en av ”mina” produkter. Jag visste att det var snökaos och mycket förseningar, så jag övervägde att ta bilen istället för tåget (eftersom det inte verkade som att det skulle snöa mer, bara vara snö på marken, och kallt, men soligt), men efter att ha kollat banverkets hemsida upprepade gånger både på kvällen och morgonen, och "mitt" tåg inte såg ut att vara inställt, så bestämde jag mig för att ta tåget. Trots allt var ju biljetten redan inköpt.

Bild lånad från SMHI

Glad i hågen går jag ut i -20 grader, bara för att finna att det är ersättningsbussar som gäller överallt där tunnelbanan går över jord. Ingen tunnelbana. Jag väntar i 3 minuter på ersättningsbussen, men ger upp och går till närmsta inomhusstation (bara en station bort trots allt). Det är smällkallt men jag går fort och det tar kanske 15 minuter. Väl framme så har jag tur och det kommer ett tåg nästan direkt. Jag känner att det är tajt om tid (men misstänker förseningar även hos SJ) och springer upp till stationsbyggnaden när vi är framme, jag hämtar ut min biljett i automaten 07.05... Kollar tavlan, ser att det är spårändring och springer till det nya spåret (nr 8). Där rullar tåget precis in (!) och jag är nästan först på. Men snart kommer det massor med folk, som tydligen suttit på ett tåg på spår 6 innan den här spårändringen (som alltså även var en tågändring) kom till... Det pratas om att tåget ska säkerhetskollas, och loket ska bytas plats, men sen ska vi åka. Fast eftersom det har skett urspårningar i Hallsberg så ska tåget tyvärr bara gå till Örebro, inte till Göteborg som annars var slutstationen. Men det räcker ju för mig. Efter 20 minuter säger de att det snart är dags att rulla, men efter ytterligare 15 minuter så suckar konduktören (eller vem det nu är som pratar) att "ja... vi var ju startklara att köra... men jag fick precis besked att SJ har ställt in det här tåget. Och jag har absolut ingen aning om varför". Så det var bara att kliva av! Troligen tar SJ inga risker att någon ska bli sittande i ett tåg ute i skogen, och det kanske är lika bra...

Jag överväger om jag ska invänta nästa tåg mot Örebro som ska gå om en timme, eller se om det går någon långfärdsbuss. Men jag får tag på säljaren som jag skulle träffa, och han råder mig att åka till kontoret eller hem, så bokar han om mötet med kunden till ett senare datum när vi kanske t.o.m fått plusgrader i Mälardalen!

Så jag var på jobbet klockan nio och gick upp 05.30 till ingen nytta!

Cristina Stenbeck

Cristina Stenbeck väntar tvillingar och i sommar blir hon trebarnsmor. Hennes första dotter kom sommaren 2008. Vid frågan om hur hon nu ska få ihop livspusslet kontrar hon:

"– Den frågan tycker jag att du ska ställa till Hans-Holger – han har sju barn, svarade Cristina Stenbeck och drog ned applåder." (läs hela intervjun här)

Hon svarar rappt och kompetent, men för mig ger det ändå en lite bitter eftersmak.Jag tycker frågan är högst relevant. Hur 17 får man ihop livspusslet med 3 barn under 3 år? Det är ingen barnlek, och hon har antagligen, (likt många andra kvinnor som officiellt förkunnat att de tycker om sitt arbete, och vill prioritera detta), fått frågan hur hon tar hand om sin familj många många gånger.

Som Cristina själv sa i en annan intervju: "– Den här sommaren är inget för veklingar och mesar direkt."

Antingen frågar vi både blivande fäder och mödrar: - Hur ska du få livspusslet att gå ihop?

Eller ingen alls. Lägg inte hela ansvaret på kvinnan, för hennes mandat sträcker sig bara till 50%

PS. Birgitta Ohlsson (fp) är ju som ni vet också hon, i väntans tider vilket har orsakat stora rubriker.

http://www.e24.se/kvinna/balans/stenbecks-skamt-om-livspusslet_1871599.e24

Kvinnor OCH män på alla positioner

Börje Ekholm, VD på Investor. Bild hämtad på Investor

"Vi måste rekrytera kvinnor, vi måste rekrytera män - på alla positioner i företagen annars kommer vi inte att vara konkurrenskraftiga" orden bjöd Börje Ekholm (VD för Investor) på i TV4's morgonprogram.

Han sa också att gällande jämställdheten tyckte han det var självklart men att det är lika viktigt för ekonomin.

Börje var en trevlig bekantskap i soffan en lördagsmorgon, får jag säga!
En intelligent och klartänkt man som också begrep det vi brukar framhålla här, roligt att höra!

Det där med kreativitet...

I veckan som gick hade vi en inspirerande dragning på jobbet som handlade om kreativitet, hur man skapar förutsättningar för kreativitet och lite olika verktyg man kan använda i den kreativa processen. Det var skåneföretaget Idélaboratoriet som höll i både en presentation och några övningar som vi fick göra. Det var intressant och fick mig att tänka en hel del på att människor förväntas vara kreativa i väldigt många yrken och sammanhang, men väldigt få har erfarenhet av särskilt många metoder för kreativt arbete, alternativt får stöd i den processen.

Ett ganska vanligt inslag i mitt jobb är att leda workshops, där min uppgift som workshopledare är att hjälpa en grupp människor att nå konsesus och komma fram till någon form av resultat. Det innebär både att moderera diskussioner i gruppen, bevaka gruppdynamiken och att ha olika övningar, metoder och verktyg att ta till beroende på vilka frågor man ska arbeta med och vad som händer längs vägen. Det är idag ungefär tio år sedan jag ledde min första workshop och genom åren har jag byggt upp en egen "verktygslåda" som jag utgår ifrån beroende på vad det är för grupp och vad syftet är med workshopen, och där finns bland annat olika sätt för att locka fram kreativitet, få deltagarna att tänka i nya banor och släppa "det går inte"-tänket. Jag känner mig med andra ord ganska hemma i en situation där jag ska hjälpa andra att vara kreativa, men hur är det med min egen kreativitet?

En aspekt som kom upp på dragningen och som jag inte tänkt så mycket på tidigare är när och var man är som mest kreativ, vilket fick mig att börja fundera. Ganska snabbt insåg jag att jag själv är som mest kreativ när jag pendlar. Det slår i princip aldrig fel - när jag sitter på bussen, pendeln eller tunnelbanan låter jag tankarna vandra och då dyker det alltid upp lösningar på problem jag klurat på (eller inte ens insett fanns!). Plötsligt såg jag förklaringen till alla noteringar jag gör i min telefon eller i det lilla block jag alltid har i väskan - de kommer alltid till när jag reser.

När är du som mest kreativ, och om, och i så fall hur, utnyttjar du den kreativiteten?

Psykologiskt test som del i rekryteringsprocessen

Mitt i diskussioner med de andra NetWorkingkvinnorna!

Under min jobbsökarprocess stötte jag på de psykologiska testerna som ett led i rekryteringsprocessen. Jag gick till ”slutfinal” (en av två slutkandidater) på tre tjänster jag sökt, varav vilka jag alltså fick en – den jag börjar på i slutet av april.

Jag fascinerades av hur dessa tester är sammansatta och inser att de nog verkligen kan ringa in en personlighetstyp då man i princip väljer mellan Pest och Kolera på alla frågor, alternativt mellan flera goda alternativ som alla stämmer. När dessa olika typer av svåra val ställs mot varandra bekänner nog de flesta färg till slut.

Första testomgången jag gick igenom tyckte jag verkligen att det de kommit fram till stämde in på mig och det verkade vara rekryterarens slutsats också!
Jag fick upp ögonen för en stor bit i min personlighet som jag tidigare inte tänkt på, så det var en riktigt stimulerande upplevelse, trots att jag den gången blev ”tvåa” i mål! (en god vän blev etta, så det var jätteroligt i alla fall).

Andra gången jag gjorde ett test blev en del av svaret direkt missvisande och också det var tänkvärt och intressant. Där blev en av testanalytikernas utsagor att jag inte var ”så social”, vilket fick både mig och rekryterarna och nästan trilla av stolarna – alla tre – eftersom de flesta som träffar mig (de inkluderade) upplever mig som en mycket social och gladlynt person.
Jag har funderat på denna konklusion från testet efteråt och kommit fram till att utformningen av frågan/påståendet:
”Jag behöver ha människor omkring mig hela tiden för att må bra” nog är fel laddad med värde eller hur de nu gör, de tillmäter den på tok för stor betydelse i analysen av ”socialhet”.

Jag är väldigt social, som sagt, älskar människor genuint och skrattar, pratar och bjuder på mig själv ganska ordentligt, även om jag inte är en sådan som måste stå i centrum och höras för att känna att jag finns. Men: jag BEHÖVER inte ha folk runt mig för att må bra och det kryssade jag i, i testrutan också.
Jag älskar ensamma stunder, tid för tanke och reflektion: en stund i ett bad, att blunda på tåget, en promenad i skogen. Det gör inte mig ”inte så social”!
Där inser man hur viktigt det är att formulera tester rätt men också att lita på sina egna intryck, som rekryterare.
Det tror jag nog också att de gjorde på det stället, även om testreslutatet verkligen användes som en egen del i helheten.

Jag har ingen kontenta i allt det här, har bara lärt mig lite om mig själv och lite om psykologiska tester. Jag lovade att komma med stoff från min jobbsökarprocess och här kom ena delen!

Trevlig helg alla trevliga och debattglada läsare!

Att byta jobb

Jag trotsade väder och vind för en påhälsningstur!

Jag byter jobb, som en del kanske minns. Nu är det skönt att allt är officiellt och kollegorna här vet att jag försvinner och de på kommande stället vet att jag är på väg!
Det är en intressant upplevelse att befinna sig i gråzonen "mellan" jobb på det viset att jag så klart är här på mitt nuvarande jobb till kropp och själ men även lite på det nya - i tankarna. Jag tänker på det vi gör här och funderar hur man gör med liknande frågor där.

Jag driver på som vanligt här och funderar om ifall vi ska göra samma satsning där.
Och så vidare, helt enkelt.

I måndags var jag och hälsade på mina blivande medarbetare och det var som en spännande första dejt! Vi satt ned och fikade tårta och vi berättade, allihop, om oss och vad vi gjort. Sedan blev jag guidad på detta stora nya ställe och fick se fina och funktionella lokaler och höra om sprudlande verksamhet! Roligt!

Nu undrar jag om jag ska drabbas av samma fenomen som jag förstått att många gör: att jag känner att jag inte riktigt vet var jag ska börja, på nya jobbet? Risken finns väl...
Hur brukar ni köra igång, första veckan, på ett nytt arbete?

(hmm, jag som sökte några jobb, var på några intervjuer och gjorde lite tester borde väl dela med mig av mina erfarenheter och tips också? återkommer med det!)

Två steg fram - ett steg tillbaks

Jag hittade en krönika i SvD om att det historisk sett varit så att när kvinnorna tagit rejäla kliv framåt kommer det en vind med mammaideal. Hon har fler exempel från historien. Ett mycket intressant perspektiv på vår tids dubbla budskap, båda om kvinnor och mäns lika värde och den mat och inredningshypen som varit.

Personligen är jag mycket intresserad av andra världskriget och det var en period som gav kvinnor möjligheter att ta ett stort kliv framåt i frågan om vad som var "passande" för kvinnor. 40 talets krigsperiod följdes av vår tids stora husmorstrend på 50 talet. Sammanträffande ?

Skriet från kärnfamiljen har också kommenterat artikeln här.

Alla hjärtans dag

Vaknade i morse och tänkte på allt jag har att vara tacksam över, en varm säng, ett fint hus, fantastiska barn och en älskling som fortfarande står vid min sida efter 15 år. Det var passande tankar att vakna med på alla hjärtans dag. För kärleken är värd att fira, och det är ingen som får mig att le när jag är nere som mina barn och min man, och det är det jag firar i dag, och försöker vara tacksam över hela året.

Den bästa alla hjärtans presenten i år var mina tankar när jag vaknade, tankar av lycka.

Happy valentines day !

Kvinnoförtryck á la apartheid

Vad GOTT att modiga Liza Marklund är back in business!
Och vad väldigt underbart att hon lyfter fram ett av dessa faktum som gör att, i alla fall jag, undrar hur världen är beskaffad: kvinnoförtrycket i Saudiarabien och tystnaden kring det.
Vad fasansfullt att mota in flickebarn i en brinnande skola, så de brinner till döds, för att de inte är klädda på rätt vis för att få rusa ut ur huset.

Jag läser och blir ännu argare.
Detta tillsammans med trafficking är något vi alla människor inte borde varken sova eller äta förrän vi fått bukt med, det är så outhärdligt att betänka.

Grrrr...

Jag blev väldigt irriterad igår när jag zappade och fick den högst tveksamma glädjen att ett par minuter lyssna till vår "jämställdhets"minister plädera emot kvotering av kvinnor till bolagsstyrelser och ledningsgrupper.

Extra morbid tedde sig hela debatten när en manlig representant för näringslivet var den som svarade för pläderingen FÖR kvotering.

It's a crazy world.

(jo visst kände jag till att vår "jämställdhets"minister är emot kvotering, tycker bara det känns så otroligt FEL)

Tillbaka på jobbet

Japp, nu har jag varit tillbaka på jobbet i drygt en månad men det känns som betydligt mer. Här händer det supermycket och jag vet fortfarande inte riktigt vilken tjänst jag har utan vi håller på och skall sätta den nya organisationen på den nya avdelningen på det nya företaget. Känns lite löjligt att allt är nytt utom människorna men så blir det väl när ett företag delas.

Nu har jag börjat komma in i detta med att vara jobbsmart istället för mammasmart. Jag har bytt kunskaper som att göra välling till två barn med en i famnen och en gråtandes på golvet samtidigt som man är så trött att man bara med möda kan öppna ögonen mot att alltid välja toaletten där de automatiska ljuset redan har släckts (minst risk för lukt) inte komma först till fikarummet (för att låta någon annan fixa kaffet om det är något fel) och andra "livsviktiga" kunskaper.

Vågar inte skriva något om taktiken vid skrivaren för då blir jag väl lynchad.... :-)

Förutom att det just är så kaosartat på jobbet (och att jag saknar mina små gullgrisar ibland) så måste jag säga att det är underbart att vara längtad efter och inte tagen för given. En jobbig dag försvinner när man möts innanför dörren av en stapplande 10-månaders sötunge som ler med hela ansiktet och ropar hejhejhej.

Ingen vill veta var du köpt din väska

Elisabeth Höglund ryter till i Aftonbladet om hur man genom att ständigt kommentera en kvinnas yttre försöker ta udden av det hon faktiskt presterar.

"Den andra aspekten är kvinnoföraktet. För den kampanj som de senaste veckorna har bedrivits mot Mona Sahlin har ingenting med hennes väska att göra utan är ett angrepp på en kompetent kvinna, som vågar sticka ut, som kan hota den patriarkala strukturen och som vågar ta sig friheter som inte är tillåtna i jantelagens och kvinnoförtryckets Sverige. "

Läs och tyck till!!
Jag tycker defenitivt att hon har en poäng!

Så var det min tur

Förra veckan turades vi om att vabba när båda barnen drog på sig feber och en rejäl förkylning, idag är det min tur att vara sjuk. Jag jobbar förvisso hemifrån men missar möten och liknande på jobbet.

Förra veckan lyckades jag ändå jobba 3 heldagar trots att jag var hemma 3 dagar, får se hur det går den här veckan.

Säga vad man vill om småbarnsföräldrar men man är ingen drömanställd under vintermånaderna direkt, men å andra sidan kommer jag ju heller inte bakis till jobbet eller ägnar halva dagarna åt att drömma mig bort.

Kärt besvär...

Som jag tidigare berättat "går jag vidare i karriären" och innebörden i det uttrycket, för mig, är att jag byter jobb rätt och slätt. Karriär är att åstadkomma något viktigt och arbeta med något man brinner för i mitt fall, inte någon slags stege som ska betas av steg för steg.

Jag vet att olika människor har olika definitioner av ordet och vill, ännu en gång, klargöra min!

Jag vill även nyansera bilden av begreppet, tycker rent av att det är angeläget.

Kärt besvär har jag och min man i det här skedet då vi ska skaffa nytt boende på ny ort! Det är KUL att få lov att Hemnetsurfa all jädra ledig tid (läs: på tåget och under stunden som äger rum mellan nattning av son och sömnens inträde) och det är galet roligt att drömma och planera. Just nu njuter vi av det, väl medvetna om att i dess spår väntar packning, forslanden, städning och uppackning... Den här gången SKA vi unna oss att köpa flyttstädning. Säger vi. Säger vi varje gång.

Nu är vi nästan klara med husaffären (jojo, även inom detta område går det undan när jag är inblandad) och ska skriva papper idag! *wish us luck*

Trevlig helg!

VAB igen

I ärlighetens namn så var det otroligt skönt att vara hemma en dag med ett lite småförkylt barn. Dottern var relativt pigg och glad över lite egentid med mig och själv passade jag på att ta en riktig VAB-dag istället för att "vobba" som jag gjort tidigare.

Några dagar senare med 2 sjuka barn är det inte riktigt lika avkopplande. Barnen börjar bli rastlösa och irriterade över att inte få träffa sina kompisar och aktivera sig som vanligt. 39 graders feber hindrar defenitivt inte 2-åringen från att springa runt i cirklar som en galning.

Maken och jag har delat på veckans VAB, ställt in möten, skjutit upp och delegerat. Att jobba hemifrån samtidigt som båda är sjuka går inte.

Utsikterna för att barnen ska kunna gå till dagis innan veckan är slut är små, och vi har båda deadlines på jobbet som vi inte kommer att hålla. Troligen kommer vi att lösa det genom att jobba sena kvällar och en del i helgen.

Det ordnar sig, världen går inte under för en missad deadline och vi kommer antagligen att sova lite mindre och dricka betydligt mer kaffe.

Ny friska tag nästa vecka!!

I dag är jag extra stolt över att vara kvinna

Nu måste jag ändå få vara stolt över att en av mina bästa vänner i dag har utsetts till landets nya EU-minister. Jag skrev tidigare om hur Birgitta Ohlssons ministerchanser dömts bort bara för att hon väntar barn i sommar. Men nu har de tagit sitt förnuft till fånga och insett att kvinnor kan premieras trots att det spirar ett nytt liv. Sådant ger hopp för framtiden. Den här sortens positiva nyheter vill vi se mer av.

Grattis Birgitta - du kommer att bli en fantastisk minister.

Skolan Del II

Åh, detta studentliv! Bara några veckor in på terminen har gått, men det känns som att jag hittat rätt. Just nu är det social-psykologi som står på schemat och många ”oh” och ”aaah” formas i mitt inre medan jag läser littraturen. Jag har svårt att selektera och skumma, mest för att det är så intressant. Grupp-processer och hur vi agerar / interagerar i vår vardag framkallar många skratt och hummanden när jag sitter hemma framför skrivbordet. En klar fördel märker jag att jag har i och med mina år som personalare där jag stött på de flesta saker som rör en HR-avdelning.

Diskusioner kring hur massmedia påverkar oss, skapar fördomar och stereotyper. Hur det nya informations samhället drabbat oss, och hur det bidrar till positiv utveckling. Att få söka svar och utmana sina funderingar är så givande!!

/Karolina